Hannus blogg

Hannus blogg

Om bloggen

Här tycker jag till om bl.a. kommunal-, riks- och internationell politik.

Dialog 13, förändras ens identitet?

FilosofiPosted by Hannu Komulainen Fri, March 23, 2012 19:04:09
Fredrik: Idag tänkte jag att vi kan diskutera ett mer komplicerat fall än en atom som rör sig från en punkt till en annan. Låt oss ta något av det mest invecklade som finns, en mänsklig individ, låt oss diskutera en person vid namn Kalle.

Vi betraktar Kalle som samma person trots att han genomgår stora både fysiska och mentala förvandlingar från sin barndom till vuxenålder och ålderdom. Han både förändras och förblir densamme. Vilket är en uppenbar motsägelse, vilket du Lena menar strider mot logikens lagar!

Lena: Jag kan tänka mig flera utvägar ur denna skenbara motsägelse. Exempelvis kan jag tänka mig att knyta Kalles identitet till endast en del av honom, nämligen till hans hjärna. Till skillnad från hans andra kroppsceller så byts inte hjärncellerna ut under hans livstid.

Helle: Har man inte reviderat den där gamla uppfattningen? Det bildas ju faktiskt nya hjärnceller även i vuxen ålder, sägs det numera!

Fredrik: Jo, men även om man skulle kunna bevisa att det finns vissa hjärnceller som aldrig byts ut, så anser jag att Lena ändå har problem. Hon började våra diskussioner med att hävda att det hela är summan av dess delar. Nu säger hon istället att det hela är bara en del av dessa delar.

Lena: När vi talar om Kalle så brukar vi så att säga syfta på "hela" Kalle, men jag skulle vilja knyta hans identitet till bara en specifik del av honom, hjärncellerna och antagligen den del där hans minne sitter.

Fredrik: Jag tror att du kommer att få svårigheter att sätta fingret på vad Kalles identitet egentligen är för något. Det kan ju inte vara t.ex. hans personlighet för den kan väl ändras i viss mån med tiden?

Lena: Vad har du för lösning på identitetsproblemet då?

Fredrik: Min "lösning" är att säga att det inte finns något identitetsproblem. Detta s.k. problem uppstår bara om man inte accepterar verklighetens dialektiska, motsägelsefulla natur. Kalle kan vara densamme trots att han förändras med tiden. Att det strider mot Aristoteles formella logik, innebär bara att denna logik har begränsad giltighet.

Lena: Jag tycker nog snarare att du ger upp. "Verkligheten är mystisk och den går inte att förklara".

Fredrik: Vi pratade ju för ett par gånger sedan om att allt inte kan förklaras för att man alltid slutligen når en gräns. Det är ju något som små barn bekant har svårt att acceptera, eftersom de kan ställa frågan "varför" i all oändlighet.

För en dialektisk materialist är dialektiken också materialistisk, och där ingår att vissa saker är givna för tänkandet. Att verkligheten förändras och måste beskrivas med hjälp av motsägelser, är något vi lär av erfarenheten. Och såvitt vi vet så finns det ingen "förklaring" till det.

  • Comments(0)//hannusblogg.tankesmedjannynashamn.se/#post31